Charno koter khatar o bašavipen, savi khelena pro novembroskro agor 2024 andro theatros D Ačko Kašate.
ANGLUNO AKTO
ANGLUNO IPO
Dežo, Irena, Róza, Agnes
Pro than hin romano taboris – kaštuno verdan bare kerekenca, ajse sar hine o kereki pal e romano kipos, hine pre leste thodo makarso. Čhide upral o verdan renti , tiš the pre dori, so hini cirdli pre sako agor. Angal o verdan bešen pre phub khahar e jagh o Roma. Hine upre urde andro romano uraviben. Po lokes bašaven pre gitara the tel o nakh penge giľaven giľi, reslen, hin rači, dikhas so jon keren raťaha…
Dežo: (la gitara andro vast, bašavel loki giľi) Ola Roma, Palo Droma, gaugavestan palo droma...
Róza: (na del duma, čhivel avri o kipi, phenel vareso tel o nakh romanes)
Irena: (phundravel o pendecha the chal len, hundrinel ) Te na vakerdžamas o čačipen, šaj amenge avľas mištes, šaj mange iľom ole gadžes, šaj mange avľas mištes…
Róza: (hazdel peskre jakha kija late)..hinke chudes pal oda? Oda hin phares…
Irena: Šaj man avľas kher, baro bijav the šukar parno viganos ..the…
Róza: …phenavas tuke, kaj bi tut the avka mukľahas…
Irena: A tu sal ko? Kaj oda savoro avka džanes?
Róza: …me som niko, no kana dikhav andre duripen, dikhav čačipen ..vakerel predal mande
(dikhel upre pro nebos)
Irena:Sar čačhes! Tu džanes savoro, tuke phenl o Del! Te ačiľalas jekhvar čit, paľikerdžomas bi tuke, les le dženeske the o paluno pačhaviben andro kamiben ole tire čačipnaha andal o nebos. Tromavas te džal suno the te pačal! The avka? Bešav adaj tumenca, džives so džives, rat so rat, phiras pal e luma, so imar namangel lačhes le Romenge, nikhaj na sam khere, nikaj amen na kamen, sam čore bi o nav, pre soste amenge hin o čačhipen? Pre soste?
Róza: …achaľuveha, jekhvar achaľuveha čhaje.
Irena: Mange hin oda jekh! (čirdel e dohanoskri pipa)
Dežo: (giľavel the bašavel) …čore romá…
So čepo hine savore bi o lava, šunen sar o Dežis bašavel.
Irena: (odphurdel peske) Kaj hinke džaha..kaj?
Róza: Kaj amen ľigenela..akana sama daj…thodžam tele amare purane kokala, rokľi, thodžav tele o lavutakre phandle the dukhade čanga mukľam čepo smiroha.
Irena: Avka te phirel upre tele pal e luma, me imar na birinav.
Dežo: Imar pre ačhen, sam Roma, khere sam makarkaj pre Luma. Nakampel amenge are khera! Savoro so amenge kampel hin amen adaj.
Irena: (asandos) Ibaj tu, ibaj tut hin adaj savoro andre tute, ola tire lava the giľa, kaj aves bešes tele , pačivales, pre phuv, pro bar the bašaves pre gitara o giľa..them tut hin čak ola giľa!
Dežo: Oda hin amaro baripen!
Irena: Me na kamav o giľa, me kamav te dživel! E luma hin aver, imar niko avka na dživel. Ča amen…
Róza: Ta dža the dživ peske. Dživ peske!
Irena: Dživava, dikhena savore, kaj jekhvar dživava!
Róza: Ma bister kaj sal romani, džanes o čačipen the o dživipen, ta ma chochav pes korkora!
Irena: (pre dal peste) Pal e bibacht avel e bacht.
Avel maškar lende terni romani čhaj e Agnes. Phares phurdelas, nadžanen so pes ačhiľas..
Dežo: Agnes! Agnes, mri čhaj, kaj salas?
Agnes: (asabnaha) Andro foros Deži, andro foros.
Dežo: O Agnes, ma phir korkori, nane oda mištes pre dal tute.
Agnes: (chudel les, vaj thovel o vast pre pangraľi). Pal mande tut madara Deži, me mange dava rada.
Róza: (phučindos, cicheder) Has odoj?
Agnes: (kivilen kaj hi)
Irena: Ko ? Ko has odoj? Tut hin vareko?
Savore dikhen. Bi o lava.
Agnes: (bi e dar, barikanes) Kalo, vičinel pes kalo, hino kovaľis…hino amaro
Dežo: Agnes, lošalo som olestar kaj hin tut bacht, ale merkin pre tute.
Róza: Bi o kamiben nane dživipen.
Irena: Sar pes phenel o Del del, kaj o dženo te lel“. Ta le Agnes, le ži kana tuke ala duj džene nakerna našukar, ži kana tuke na lena o pačaviben andro kamiben, le! Ma av ajsi sar me, dikh sar dopeľom, phirav pal e luma ale dujenca, bi o kher, bi o kamiben, korkori..Mire dživesa imar na avena aver, ale tut mek hin pačaviben, ta ča le! Ma av sar me ma av sar…
Róza: (Chučel lake andro vakeriben ) Čit imar!
Dežo: Dosta, čačikanes imar dosta. Agnes, av cha, ak hin marikľi, odhodžom tuke.
Róza: (polokes) Irena, preač imar oleha, them oda has mek angla o baro mariben, imar buter sar anglal o deš berš..Nikas nane doš vaš tiro bibacht, him mange phares pal tute, no imar le oda avka sar hin. The ma ker pharipen la čhake, lakro dživipen hin angal late.
Irena : (bajišagoha) Preačhava, no našti oda lav avka sar hin.
Róza: Rode o smirom andro Del. (džal het)
Bi o lava, avri račaha. Irena the e Róza odgele.
DUJTO KIPOS
Agnes, Dežo
Dežo: Adaj, the čeporo žirošno thud, kaj tuke te na avel oda šukes..
Agnes: Palikerav, Deži, palikerav. Hin oda láčho.
Dežo: Sar oda has táto, has feder, no nadžanavas kana aveha.
Agnes: Zaľikerdžom man.
Dežo: Vaker mange pal leste mek mri čhaj, savo hino? So kerel?
Agnes: Kalo hino terno, zoralo, tele andro gav hino kovaľiskero sikhľardo.
Dežo: Ke kaste?
Agnes: Ko gadže, hin len o than kaj keren, les avri bararde ciknovarastar. Nane les fameľija.
Dežo: a oda hino čačhes korkoro?
Agnes: Ta phenelas kaj les fameľija nane, čao la gadže, so les ile ke peste, sar has cikno.
Dežo: Oda pes phares pačhal.
Agnes: Soske?
Dežo: Ta o Roma namuken peskre čhaven korkoren a imar šoha te len lendar lengre čhaven.
Agnes: Na džanav, Deži, no jov hino odoj baripnaha, hin les odoj savoro.
Dežo: Oda hin čačhes phares te pačal, kaj o romano dživel gadženca, bajte les ile zoraha o phandle sar has cikno. Oda pes kerel varekaj, kaj len le Romenge le čhaven the den le gadžienge kaj len te prebararen avri, či sar oda vakeren.
Agnes: (našunel les, džal peskro) Deži, jov hino igen lačho, čačhes, ma dara.
Dežo: Ta ča te tut avela baripen, hin tut lačho jilo.
Agnes: No džanes sar pes phenel: „Dža odoj, kaj tut o jilo crdel, no odoj kaj tut igen zorales cirdel, odoj ma dža“.
Agnes: The mek pes vakerel: „te naavľahas e kali phuv, na avľahas bi o parno maro“ (asan).
Dežo: Ach.
Agnes: Phen mange vareso.
Dežo: So kames te šunel?
Agnes: Phen mange pal amende, sar somas cikni the sar iptom phučavas kharar sam.
Dežo: Hi, leperav mange, sar tut ada phučiben igen bantinelas, khatar avľam adaj, te savore khatar amende has aver. Mek oda kames te džanel?
Agnes: Imar na, som bachťaľi the barikani romani čhaj.
Dežo: Leperav mange, sar džahas pal amare maj phure dada the daja th kamehas te kerel o baro rodoskro veš. Rodľal avri akor tira phuri phuri daj.
Agnes: Hi, oda has igen interesantno the me somas olestar lošali. Paš lakero than andre phuv, me achaľiľom, kaj amen sam mek dureder varekhatar. Kaj varekaj dur andre luma hin than, kaj samas varekaj khere the kaj bi mange phenenas: Mištes aviľal Anges, sal khere! No akana som adaj, the musaj mange te ačhel ča oda čujišagos andro jio, savo man has akor sar terdžuvavas pre lakero phuvakero than.
Dežo: Som igen barikano predal tute, kaj oda achaľiľal. Me man čujinav khere akor sar giľavav amare giľa.
Agnes: Vaker mange vareso
Dežo: A so? Savoro imar džanes bi e godži?
Agnes: Pal oda sar o Del thodžas te pekel le manušes.
Dežo: Oja? Them oda pes vakerel le cikne čhavorenge.
Agnes: Odi me imar igen čirla našundžom. Vaker.
Dežo: No ta mištes… Pro peršo agor has o Del pre Luma korkoro. No korkoreske pes phares dživel, ta kamelas peske te kerel dženen. Zamišindžas pro chumer, kerdžas lestar manušes the thodžas les te pekel andro bov. No ha džanelas keci te pekel u sar avri iľas andal o bov, o manuš has igen kalo, labardo. The avka o Del phendžas:
Agnes: (khelel le Devles) Mištes, tu dživeha odoj, kaj hin igen kerado the o kham odoj ip labol.
Dežo: The avka has kerde o kale manuša. Paľis o Del kerdžas neve dženes chumerestar the thodžas les andro bov. Akana imar merkinelas, kaj te naavel hinke ajso kalo , so iľas le manušes avri andal o bov igen sigh. Ada manuš has parno, nadopeko sar ciral. So me ajse manušeha kerava? Pale andro bov les našti thovav.
Agnes: The avka o del phendžas: „Dživeha pre ajse thana, kaj hin buter šil sar tato“.
Dežo: The avka has kerde o parne džene.
Agnes: The avka pro tritovar kerdžas o Del chumer the thodžas les andro bov. ..
Dežo: No akana o Del merkindžas bares. Sar les avri cirdľas, na has igen kalo ani igen parno, has šukar sar kava, vaj kakava, avka dosta sar kampelas te avel. The o Del phenel:
Agnes: „Tu šaj džives makarkaj, odoj kaj hin tato the odoj kaj hin šil.“
Dežo: The avka samas kerde amen o Roma.
Agnes: (asal) Aja šunav igen rado, sar cikni mange džavas suno the naachaľuvavas soske o Del o chumer furt labarelas…
Dežo: Hi, imptom tut čudaľinehas the te oda imar džanehas le šerestar (bi o lava, lokes).. Agnes, tu musaj te merkines pre peste, akana hin pharo vreme predal o Roma…
Agnes: Ma dara tut pal mande, me man džanav te obžal korkori pal peste.
Dežo: Me džanav (phurdel the chudel la)
Agnes: Hin man koter gendalos,…vaker mange mekh pal o gendalos.
Dežo: No mištes..oda has tiro nekkamibnaskero vakeriben. Varekana dživenas o Roma andre peskri Luma the has lenge odoj igen lačhes. Lengro šerutno khatar lende kerelas sar pal o perskere čhave. No jekhvar aviľas leskro agorutno džives, the jov musaj geľas pre aver Luma. Vičindžas peske ki o hadžos savore Romen the phendžas lenge:
Agnes: (bavinel le šerutnes) „Šunen lačhes, čhave mire, so tumenge akana phenav the ma bisteren nikdaj mire lava. Sar merava, paruvena man andre kaľi phuv, igen lungones pal mande rovena the paš miro mochto giľavena amare giľa, calo kurko pre mande leperena the pal o paruviben tumen mangena le devles vaš miri voďi. The paľis džana andre aver thema, maškar o makarsave džene. Dav tumenge ada igen purano gendalos. Sar andre leste dikhena, džanena ko san, khatar aven the kaj džan. Džanena savoro so has the so avela. O gendalos tumenge sikhavela, so pes kana ačhiľas pre Luma, the oda so pes mekh ča ačhela. Te ľikerena jekhetane, o gendalos tumenge sikhavela o drom. Makarkaj avena, savore tumen dena paťiv, bo tumen anena maškar o džene o baripen the o lačhipen. Sikadžom tumen savoro, so man sikade amare phure dada. Te tumenge ada savoro so sikhľiľal , ľikerena , avela tumenge mištes. Sar na, avela tumenge phares. O gendalos tumenge sikhavela o čačipen. Vaš oda merkinen pre leste, kaj tumenge šoha te phadžol! Sar tumenge phadžola, bisterena savoro, so varekana džanenas!
Dežo: O šerutno dovakerdžas the muľas. O Roma peskre šerutnes bare rovibnaha parunde the kerde savoro avka sar phendžas. Paľis thode o gendalos andro khosno, iľe le čhaven the dine pen pro drom. Igen but thana pregele savore jekhetane. Makarkaj avile, denas le dženen baripen, oda so džanenas te khelel, so sikhľile. Sar avka phirenas avle andre jekh šukar them, andre savi dživenas tiš ajse lačhe the ajse kalisegne džene. The avka pes adaj jekh dothodžas , kaj ačhela odoj te dživel, bo has leske igen pre dzeka odoj.
Agnes: No a akana ko peske lela o gendalos? Ola so ačhena adaj, vaj ola so džana dureder?
Dežo: Ola Roma, so ačhile, kamenas penge o gendalos te mukel. Ola aver, so kamenas te džal dureder peske tiš avka kamenas te lel o gendalos peha.
Agnes: The akor pen chudle o Roma vaš o gendalos te cirdel the marel..Avka pen cirdenas, the o gendalos lenge peľas the phadžiľas pro igen but koterora.
Dežo: Sar o Roma dikhle, so pes ačhiľas, kernas vika the marenas pen maškar peste mek buter. Paľis pašľonas pre phuv the aviľas lenge andre godži so kerde, sako peske kamelas te ľikerel vaj jekh koteroro le gendalostar.
Agnes: The paľis pen rozgele andro sako agor the lumakero rig.
Dežo: Polokes bisterde ko hine, kaj džan the khatar aven. Nikhaj len na denas pačiv.
Agnes: Kaste has koteroro le gendalostar, ta pes lenge čeporo feder dživelas.
Dežo: No ale ola, savenge naačhiľas ani koteroro, olenge has igen na mištes, buteder rovenas sar chanas.
Agnes: Dži ada džives vaš oda o cikne romane čhave mangen: Nane paš tumende koter le gendalostar? Thovas les jekhetane! (asaben).
Bašaven penge barikani giľi Aven mande.

(1988) študovala na VŠMU v Bratislave, na ktorej v roku 2015 obhájila doktorát. Svoje vedomosti odovzdáva ako lektorka prostredníctvom divadelných workshopov a kreatívnych teambuildingov už viac ako desať rokov na Slovensku a v Rakúsku. Na podnet svojich pribúdajúcich študentov z rôznych pracovných aj sociálnych oblastí založila v roku 2015 projekt everydayACTOR, prostredníctvom ktorého sa rozhodla zdieľať a ukázať, že umenie herectva je využiteľné naozaj pre každého a v každodennom živote. Doposiaľ prešlo jej tréningami takmer 2000 klientov. Ako režisérka, dramaturgička a autorka pôsobí v o. z. Cult Creative a okrajovo sa venuje tiež tvorbe pre deti.