Lenka Jandáková e redaktora le romane iskiritoresa Michal Šamkoha vakerelas pal oda, kana chudľas te irinel, the soske, save džanel romane čhibakre špecifikaciji , the pal leskri peršo kenvakro anvridinipen „Májky a totemy“ (2023, o čechikanes diňas avri o Kher – charne sikavibena andal aja kenva šaj ginen adaj).
Lenka Jandáková: Sar tira keňvakra editorka, igen som lošali kaj hini gindži maškar o džene the has avri kidľi maškar o pandž čechikane kenvi andre calo themutni suťaž pre dal o čhave andral o 6. Klasos pre Sikhlardzi „ Souboj čtenáru maškar e kampan Rosteme s knihou fetivalu svet kniy Prah, chudlas bareder nominacia pal o igen mišto česko ginibnaskri pativ Magnezia Litera andre kategoria Litera vaš e kenva pre dal o čhave a DiLIA litera pal o perši kenva andro berš the pro agor has thodo sar nominacia pre čechiko Zlata studna andre kategoria Belegria pre mladež. Sar oda predžives tu?
Michal Šamko: me man igen čudaľindžom pre oda, sar igen mištes o džene ile mini kenva the kaj pes pal late kamen te dodžanel buter the o godžaver avrisikade džene. Igen som lošalo the paľikerav lenge šukares vaš aja pačiv. Nekbareder baripen man hin olestar, kaj e medialno prezentacija pal mire nominacijí pes dochudel ki o džene, the buter la šaj preginen. Diňom mange la kenvaha igen but buči a tu Lenka tiš, vaš oda som igen barikano , kaj den o džene pačiv oleske sar hini irimen. Sar la irinavas, mangavas mange, kaj pal mande adaj vareso te ačhel the kaj te kerel od ale dženenenge baripen. Šaj te phenel vareso le čhavenge, lengre dajenge the dadenge the vaj la pabake the papuske, so šaj avka, sar me šaj leperen penge pre oda so dživenas andro peskro čavoreskro vacht. Ada kamavas me te kerel, kaj oda so o džene ginena, kaj te den dureder the kaj te gondolinen pre oda sar o časos hin aver, ale o čhave, sar pen bavinen, so dživen , kaj kamen te avel vaš varekaste andre partija ačhen sar varekana sa jekh.
LJ: Sar pes tutar ačiľas ginavno?
MŠ: Leperav mange, hoj miri angluni kenva, savi gindžom, has Mikeš khatar o Josef Lada, no bareder dojimos mange kerdžas o Robinson Crusoe, oda gindžom buterval. Akor has man pro giniben igen but časos, bo somas ašťal o nasvalipen andre špitaľa. Odoj has ajsi sikhľardži so man dikhľas kaj sar oda predživav sar ginav pal o Robinson Crusoe. Ladžavas man vaš oda, jak rovav sar ginav, ale e sikhľardži mange phendžas , kaj oda so predživav paš o giniben hin igen šukar, avka the sar oda pal soste šaj gondoľinas, so oleha the avribararas, te amenge keras amare dikhlipena andre amaro šero. A dureder dživesenca ginavas buter the aver kenvi so mange phenenas pal lende mire sikhľarde. Has mange pre dzeka o čechikane irisarde, ale jon na has maškar aver čhavore andre Sikhlardži igen avri kidle, šaj phenav pal o Erbenoskri balada Kytice. Leperav mange, kaj sar somas čhavoro man ala bašavibnaskre ľila igen crdenas. Andro paramisi hin mišto agor, ča kaj o dživipen pre luma nane ča pal o mišto the lačipen, ale the pal o na igen lačho vaj bachtalo agor.
LJ: Šaj hin adre oda, kaj tu bariľal upre andre tradicija so vakerel o paramisi, a pre aver sera o čechikane čhave barile upre andro paramisi, save has imar cenzurimen le manušendar so kerde o vazdipena.
MŠ: Oda hin jekh čačipen, kaj me somas kodoj ciknavarastar kaj o džene vakerenas. Maškar o paramisi šaj thovas the o vakeribena pal o mule, saven hin na mišto agor the kamen the hazdel e dar andro čhavore, kaj te na phiren avri račenca. Sako daralas la klekanicatar (čechikani purani paramisa), vaš oda bo amen avri daravenas, kaj lakre časostar phiren o mule. E nekbareder godži ajse vakeribnastar has te sikavel le dženen soske te na keren na mišto andro dživipen, the del len zor, kaj te dikhen pre oda, sar pes dživel maškar o džene. Sar mange has vaj deš u pandž berš, pre ačhiľom te ginel, bo avle aver feder keribena, savenca pes delas te čujinel o dživipen.
LJ: Achaľuvav. Varekana kampel te dživel, na čak te ginel. Kana, the soske chudľal te irinel
MŠ:Varekana, sar somas pro agor andre cikni škola, zumavavas te zachudel la čhibakro šukariben avka kaj keravas ľila, the somas igen lošalo olestar. Mire klasake baratne mangle te irinel lenge kamibnaske lila the vakeribena, bo pes džanelas pal mande, kaj mange oda mištes džal. Pe odi vrama, has ajso baripen, kaj jon te kamenas te avel pre dzeka le šukare čhajenge, ta mušinenas o kamiben te irinel the te phenel šukare lavenca. The khere irinahas o vakeribena, mire phralenca kerahas bavišagos, ko pre varesavo ľil kerela nekfeder lava. Soske me pal o berša avľom pale ki o irišagos, the lavas oda čačikanes, has oda kaj andre mande predžidžiľas oda so ginavas vaj šunavas. Korkoro kamavas te probaľinel, sar the zaľikerel savore vakeribena mira dajatar the dadestar vaj la phura dajatar the le phure dadestar. Baripnaskre, vaj buter na baripnaskre vakeribena, kana leperenas peske pro baro maripen the čoro pharo dživipen pre Slovačiko. Nazaľikerenas angal amende ani o phare agora, pherde bilačipnaha the bizoraha. Me somas o angluno savo keržas e balada Phurde balval, phurde. Iľas mange oda čak čepo vacht. Bičhadžom oda paľis andro Mlady svet/Terni Luma (varekana oda has kurkeskro ľil kharar o nekbarederphandlipen pre dal o terne andre Čechoslovačiko) the pre miro baro lošaľiben odoj ada vakeriben dine avri.
LJ: Oda has varekana khatar o agor e mileniumoskro. Akor tuha vakerdžas e Milena Hübschmannová, so igen žitinelas le terne dženenge so kamenas te irinel romanes. Joj prindžarelas tira fameľija, imar akorestar sar phirelas pal o Čechi the kidelas o romane lava the vakeribena. Oleskro vacht joj registrisardžas o vakeriben tire dadeskero the tira dajakero the le bačiskero Vasileskero.
MŠ: Pale amen arakhľam amen, kana me sikľuvavas avrutnones e socialno buti andre foros Kolin. Me ašardžom man, hoj miri poezija avri dine, the joj akhardas man, hoj te prethovav andre romani čhib pre jekh literaturako bavišagos. Vaš oda, hoj andre škola sikľuvahas the e romani ortografia, tromavas te kerel oda. Paľis man joj mangľas kaj te irinav bareder ľiľ , vakeriben romanes, the avka irindžom e Papuskeri paramisa. E paramisa thodžom andro vakeriben, savo pes čačes ačhiľas pro baro maribnaskero agor.
LJ: Sar oda has predal tute te irinel andre romani čhib?
MŠ: Me som andar jekh generacija autorengo, save čudaľinenas pes, so šaj te irinel pes andre dajakeri čhib, andre romani čhib. Hin oda šukar čhib, no hin vareso ave te vakerel romanes sako džives, the vareso aver te kamel oda, pal soste gondoľinav te irinel. Sar irinav andre romani čhib, musaj la igen lačhes te džanav, the te gondoľinav romanes, paľis mange džal o lav pal o lav, no varekana zaačhav paš varesoste the rodav o čačikane lava, save pen imar ajci ani na vakeren. The pre dal amende le Romende hin čepeder pharo te gondoľinel andre čechikani čhib, no miri daj the miro dad -jon mek gondoľinenas romanes. The vakerel vaj te irinel palo akanutno dživipen ada džives kampel the te anel avri neve lava, the te rodel avri o purane maj bisterde, so pen vakeren neve lavenca. Šaj pes dičhol amenge, kaj o romane lava hine čoreder, bo varesave lava pes den the phenel butervar. Musaj len te vakerel avka , kaj te džal avri mištes oda, so kamas te phenel. Te thovel avri o neve ľila hin phareder, nane šaj te kerel ajso paruviben le lavenca sar andre čechikani čhib, našti te keras ajse agora vaj o prithode lava, so predal varekaste ko naprindžarel e romani čhib šaj pes dičhol kaj ča ip vakeras čak ola iste lava.
LJ: Ande jekh vakeriben tuha, tu phenžal, kaj chudľal dzeka pro irišagos vaš oda, kaj predžidžiľal sar tut na kamenas maškar peste o čhavore, kaj džanes so da hin te tuke kerel vareko nalačhibena vaj hino avri thodo pro aver džene.
MŠ: Hi, the vaš oda me akana irinav pre dal o adadživeseskre čhavore, savenge pes ačhel tiš ajse nalačhibena. Džidones mange leperav pre oda sar somas čak jekh Romano maškara ver čhavore. Mire klasakere man na ile maškar peste. Nisavo nakamelas paš mande te bešel, te džal čak manca varekaj. Phenavas mange, kaj oda avľom. Me somas lošalo kaj džav andre sikľardži. Pal kada me našadžom e dzeka, na merkinavas pre oda so pherel o sikhladro. No davas mange smirom le nalačibnastar bo nakamavas kaj miri daj vaj miro dad te chuden te počinel vašh oda o love pale, vaj te džan te bešhel vaš mange, vaj man te len lenge. Te akor na geľamas andre sikhlardži, džanahas kaj šaj chudas le dadestar mariben. Phuč makarsave čhavestar vaj čhajatar, savore tuke phenena kaj predžidžile oda andre sikhľardži. Ča akor na, te phirenas andre sikhľardži kaj has čak o romane čhave.
LJ: Tire nekphureder phrala the pheňa, save dživenas khatar pengro čhand andre Slovakia, phirde andre sikhľardži čak pre dal o romane čhave.
MŠ: Vaš oda našťi gele na sigeder pre ajse sikľaribena, save kamenas, čak šaj gele te sikhľon sar te gigenel andre bolta, vaj sar te thovel o khera… Has čepo Roma, so akor džanenas te kerel štareberšengri sikhľardži. Feder šajipen has ole čhaven čhajen so dživenas andro bareder fori, no amen so ačhiľam thovenas pro trin beršengre sikhľaribena. Pre amari cikni sikhľardži has čak štar romane čhave. Na phiravas odoj baripnaha, no somas lošalo kaj phirav andre sikhľardži avre čhavorenca, na čak le romanenca. Maškar o trito the štarto klasa man o sikhľarde kamenas te bičhavel pre špecialno sikhľardži, no ačhiľom bo miri daj the miro dad phene kaj na tromen man odoj te bičhavel. Lile man vašh oda ki o godžaver dženo, so phendžas kaj nane soske man odoj te bičhavel. Miri daj the o dad na džanenas te ginel vaj te irinel, no has len ajsi godži pre oda kaj achaľile soske nane lačhes te phandel o drom ki o lačho sikľariben. So dujendar darahas. O dad phenelas – te phireha andre sikhľardži sako džives, priačheha tuke odoj. Andre odi sikhľardži phirelas the miro phral o Dušanis the mekh jekh čhaj andre fajta e Darina. Imar džanavas so andro dživipen kamav, ta man zaľikerdžom the chudľom man te sikavel, kaj te sikavav le čhavenge andre klasa kaj šaj avav feder sar jon, so mandar asanas vaš oda kaj som Rom. Pre bareder sikhľardži pes oda phadžiľas, ča vaš oda bo mange lačhes džanas o čhiba the o športos the pro agor samas le čhavenca bare amala. Pro calo dživipen.
LJ: Varesave manušenge, so irinenas pal tire ľila o kothera pal o amalipen, the vakeriben pal o dživipen pro gav pes dičhonal igen šukar vaj načačikanes. Čačes has ola maškardženengre phandlipena ajse lačhe?
MŠ: Hi, na kamenas amen phundradža pangraľaha, phenavas bi kaj o peršo berš ča kamenas te dikhel save sam, soske achaľuvav. No sar dikhle , kaj amen šukares the lačhes ľikeras, kaj o dad the e daj hine bučakre , amen o čhave phiras andre sikhľardži a nane amenca bilačhipen, ta paľis amen čačikanes lenas maškar pende. Bešahas odoj dešupandž berša, the sar kamahas te džal te dživel andro foros, kaj miro dad varesavo vacht kerelas o kher, o džene so paš amende dživenas, avenas amen te dikhel the vakerenas kaj lenge hin phares the kaj imar na dživaha odoj the kaj kamas te džal avrether.
LJ: Obligaciakro phučiben pro agor – pre soste akana keres?
MŠ: Me akana irinav jekh keňvai khatar oda vacth, sar somas paš o slugadža, the pačav kaj hinke phenela vareso la terne dženenge, vaš oda bo mange gondoľinav kaj kampel le dženen te sikhavel so amen ľikerel jekhetane the na so len thovel pro duj seri. Kerav the jekh paramisa, khatar o purano vacht. A imar maj mange avela kerdži paramisa pre dal o čhavore andre savi iľom inšpiracija khatar o krkonošengre vakeribena.
LJ: Sar hin popularne e Májky a totemy pre tiri rig?
MŠ: Šaj phenav kaj me chudav čak o sa mište lava, the sar man arakhav adadživesengre terne dženenca. Ki oda kaj la diňom avri, mange gratuľinde the o džene so manca keren buči, irinen vaj vičinen mange ajse džene, so amen prindžaras but berša, so manca phirenas andre sikhľardži , so paš amende bešenas andro Novopacka the paľikeren, kaj andre keňva zachudľom lengro ternipen the amaro rig. Savore sam barikane pre amaro rig, no duminavas upral oda, kaj the ola džene so na barile upre adre amaro gav, ale andro foros , the vaj save the Prahate, pen dikhen andre mire vakeribena. Oda ašarišagos pes anel the ki miri fameľija. Mira čakri čajori jekhavar avľas andal e sikhľardži the barikanes phendžas, jak lakakeri sikľuvni angal savore čhavore andre klasa phendžas: Tiro phuro dad irindžas keňva , čačo? Mangavas bi mange jilestar, kaj ajso baripen sar amari čhajori prindžardžas, kaj te predživen so nek buteter romane čhavore.
Ada irišagos has avri dino pro portalis iLiteratura.cz. Lenka Jadáková, so irindžas oda, has vaš oda sa jekh.
Text do rómskeho jazyka preložila Lýdia Gabčová.
Je editorkou kníh rómskych autorov Samet blues (Kher, 2023), Olgy Fečovej Den byl pro mě krátkej (Paseka, Kher, 2022), Michala Šamka Májky a totemy (Kher, 2023) a Evy Danišovej Jekh, duj, trin! (Kher, 2024).